Eftergymnasial utbildning

Ja det kan du göra. Går du ett yrkesprogram kan du komplettera dina gymnasiestudier med vissa kurser som ger dig grundläggande behörighet för vidare studier. Dessa kurser är Svenska 2 och 3/Svenska som andraspråk 2 och 3 samt Engelska 6. Väljer du dessa kurser när du går ett yrkesprogram så är du grundläggande behörig till högskola och universitet. Dock kan du behöva komplettera med ytterligare kurser för särskild behörighet. Vad som skiljer sig åt mellan grundläggande och särskild behörighet kan du läsa om längre ned.

För att veta om du är behörig till den utbildning du tänkt gå efter gymnasiet går du till den utbildningens programsida. Där hittar du både vilka förkunskapskrav som krävs, vilka kurser du behöver ha med dig för att vara med och konkurrera om en plats på utbildningen. På programsidan finns även antagningsstatistik som visar hur många som sökte en specifik utbildning en viss termin, hur många som kom in på en specifik utbildning och vilket som var den lägsta antagningspoängen (jämförelsetal) som krävdes till en viss utbildning för att bli antagen.

Grundläggande behörighet innebär att du antingen har examen från ett högskoleförberedande program. Eller yrkesexamen med godkänt betyg i Svenska 2 och 3/Svenska som andraspråk 2 och 3 samt Engelska 6. Till vissa utbildningar på universitet och högskola krävs bara grundläggande behörighet, medan många andra utbildningar även kräver särskild behörighet.

Särskild behörighet innebär att utbildningar på universitet och högskola kräver olika förkunskapskrav i form av specifika kurser som alla studenter måste läst innan de är behöriga att konkurrera om en plats på utbildningen. Vad den särskilda behörigheten är till just den utbildning du vill söka hittar du på programsidan för utbildningen på universitetets eller högskolans hemsida.

För att få en fingervisning om hur långt dina betyg kommer att räcka i urvalet till den utbildning du vill komma in på, kan du titta tillbaka på antagningsstatistik från föregående terminer. Antagningsstatistiken visar antalet sökande, antalet antagna och antagningspoäng för utbildningar på universitet och högskolor i Sverige. Antagningsstatistik hittar du bland annat genom att klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Observera att statistiken bara visar hur det sett ut bakåt i tiden och att det ser olika ut från år till år. Då statistiken beror på hur många studenter som sökt just den terminen och vilka betyg och andra meriter de har med sig.

Ditt jämförelsetal är medelvärdet av dina gymnasiebetyg. Maxvärde på dina gymnasiebetyg är 20,0.

Meritpoäng är ”bonuspoäng” som du kan få för vissa kurser på gymnasiet. Meritpoängen, max 2,5 poäng är extra poäng du lägger till för att höja ditt meritvärde vid ansökan till universitet eller högskola. Det högsta jämförelsetalet som du kan få för dina betyg är 20,0 och meritpoäng ger max 2,5 poäng. Så maximalt kan du få ett meritvärde på 22,5 poäng när du ska söka eftergymnasiala utbildningar.

De kurser som kan ge meritpoäng är:

• Moderna språk steg 3: 0,5 poäng, steg 4: 1,0 poäng och steg 5: 0,5 poäng
• Engelska 7: 1,0 poäng
• Matematik 2, 3 och 4: 0,5 poäng vardera
• Matematik 5: 1,0 poäng
• Matematik specialisering: 0,5 poäng

Du får inte meritpoäng för kurser som krävs för behörighet. Du kan maximalt få 1,5 meritpoäng för moderna språk. Maximalt 1.5 meritpoäng för Matematik och Engelska 7 ger 1,0 meritpoäng. Totalt kan du tillgodoräkna dig maximalt 2,5 meritpoäng.

När du söker en utbildning vid en högskola eller ett universitet konkurrerar du om en plats med ditt meritvärde. Ditt meritvärde är ditt jämförelsetal (medelvärde gymnasiebetyg) plus eventuella meritpoäng. Meritvärdet kan bli olika beroende på behörighetskraven på de utbildningar du söker. Meritvärdet kan maximalt bli 22,5.

Högskoleprovet är ett frivilligt prov som skrivs under en helgdag på vår och höst mot en anmälningsavgift på 500 kronor. Syftet med Högskoleprovet är att öka dina chanser att komma in på populära utbildningar om du har behörighet. Är du fullt behörig till utbildningen du söker till är du med i två urvalsgrupper vid antagningen. Du söker då både på meritvärdet på dina betyg och på ditt resultat från Högskoleprovet. Högskoleprovet innehåller fem olika delar inom Matematik, Svenska och Engelska. Läs gärna mer om Högskoleprovet på studera.nu genom att klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Ja med rätt val av kurser under gymnasietiden, eller med komplettering på Vuxenutbildningen efter studenten med de kurser som krävs för behörighet. Till eftergymnasiala utbildningar krävs oftast både grundläggande och särskild behörighet. Olika behörigheter krävs till olika utbildningar.

Från och med 1 juli det år du fyller 20 år kan du läsa på Vuxenutbildningen. Har du avslutat en gymnasieutbildning och fått examensbevis eller studiebevis kan du börja tidigare än så. Är du intresserad av studier hos Vuxenutbildningen kontaktar du studie- och yrkesvägledaren på Vuxenutbildningen i din hemkommun för mer information om vilka möjligheter som finns för dig. Vänd dig till Vuxenutbildningen om du vill ha hjälp med följande:

• Läsa in kurser både från grundskolan och gymnasiet
• Läsa mot gymnasieexamen (yrkes- eller högskoleförberedande examen)
• Läsa en yrkesutbildning
• Läsa in enstaka kurser som du behöver för behörighet till olika eftergymnasiala utbildningar
• Göra prövning i kurser du vill ha betyg i
• Höja betyg i kurser som du fått betyg i på gymnasiet

Folkhögskolan är en vuxenutbildning för dig som vill göra något annorlunda. Det finns över 150 folkhögskolor runt om i hela landet och du kan gå kurser som är allt från några dagar till flera år långa. Du kan studera en kurs för att bli behörig till högre studier, utveckla ett intresse eller utbilda dig inom ett yrke. De vanligaste kurstyperna på folkhögskola är Allmän kurs, profilkurs eller yrkesutbildning, och du som elev förväntas vara aktivt deltagande i de mindre studiegrupperna som finns på kursen.

På folkhögskolan är samtalet i fokus och du som elev är med och formar din utbildning. Alla folkhögskolor har Allmän kurs, och den är till för dig som inte har med dig alla kunskaper från gymnasiet. Här kan du bli behörig till studier vid högskola, yrkeshögskola eller andra eftergymnasiala utbildningar. Efter avslutad allmän kurs får du ett intyg med ett studieomdöme, som visar din grundläggande och särskilda behörighet till högskola/universitet eller yrkeshögskola. Flera folhögskolor erbjuder även boende på internat.

Läs mer på folkhogskola.nu genom att klicka här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..