Gå till innehåll

Social hållbarhet och folkhälsa

Kommunen arbetar för att öka välfärden och skapa goda förutsättningar för ett hälsosamt liv, bland annat genom att utveckla livskvalitet, välbefinnande, trivsel och trygghet för dig som kommuninvånare

Örnäs Lekpark gunga

Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Folkhälsa handlar om befolkningens hälsoläge, hälsans utveckling och fördelning. Befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och så jämlikt fördelad som möjligt mellan olika grupper i samhället.

Att arbeta med social hållbarhet handlar om att arbeta för en god och jämlik hälsa genom att förbättra människors livsvillkor och livsmiljö.

Ojämlikhet i hälsa uppstår till följd av att sociala grupper har olika tillgång till resurser som påverkar hälsan, såsom utbildning, arbete och försörjning. Sådana skillnader påverkar risken för ohälsa, mottaglighet för och motståndskraft mot ohälsa, liksom sociala och ekonomiska konsekvenser av ohälsa. De olika resurserna är sammankopplade, förstärker varandra och samspelar genom hela livet. Hälsa är alltså både en förutsättning för och ett resultat av andra viktiga resurser. Med mer jämlika livsvillkor och resurser blir också hälsan mer jämlik.

Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i både riskgrupper och hela befolkningen.

Filmer om folkhälsan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd och handlar därför om både hälsa och ohälsa. En god folkhälsa innebär att hälsan är så god och jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället.

Utvecklingen av hälsan i befolkningen centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. Folkhälsan påverkas av allt från strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället och av många samhällsområden till individens egna val och levnadsvanor.

Hälsan i befolkningen formas genom ett samspel av faktorer som individen själv bär på, som genetiska faktorer, livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor. Folkhälsan påverkas också av politiska beslut, samhällets organisation och resurser, och individers förutsättningar att fatta beslut som gynnar hälsan och åldersstrukturen i befolkningen.

Hälsans bestämningsfaktorer — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Psykisk hälsa handlar om livet - om hur du mår och trivs i vardagen och om din förmåga att hantera livets upp- och nedgångar.

Alla har en psykisk hälsa och hur vi mår varierar genom livet. På sidan Din psykiska hälsa Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du lära dig mer om vad som påverkar hur du mår psykiskt, vad du kan göra för att må bättre och hur du kan stötta andra.

Bakom dinpsykiskahälsa.se står Folkhälsomyndigheten, som är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.

Vad ingår i begreppet välbefinnande?

Välbefinnande handlar i grunden om att man själv upplever att man mår bra. Det kan vara både fysisk och psykiskt. Psykiskt välbefinnande handlar om hur vi reagerar på det vi upplever i livet, hur vi trivs med tillvaron och om vi känner mening med livet. Det handlar även om att kunna känna njutning och lust. Några andra saker som känneteckar psykiskt välbefinnande är möjligheterna att balansera positiva och negativa känslor, ha stöttande och nära vänner och andra viktiga sociala relationer, känna engagemang, och att utvecklas och uppnå sin potential. Vad som får olika människor att känna välbefinnande kan skilja sig åt.

Välbefinnande är en resurs för individen och samhället

Psykiskt välbefinnande kan ses som en grundläggande resurs för att kunna klara av och ta sig an livets olika utmaningar och svårigheter. Det är också en tillgång för samhället när individer mår bra psykiskt och kan jobba eller studera, och att, till exempel, kostnader för sjukskrivningar minskar.

Psykiskt välbefinnande är inte samma sak som frånvaro av psykisk ohälsa. I befolkningen i allmänhet kan man se att de som har psykiska besvär eller psykiatriska tillstånd också har ett lägre psykiskt välbefinnande. Men för en individ kan det se annorlunda ut. Man kan må sämre i vissa delar men inte i andra. Man kan till exempel känna sig orolig och ha svårt att koncentrera sig på jobb eller i skolan, men ha bra förmåga att skapa vänskapsrelationer, och därigenom känna glädje och mening med livet.

Sedan 2008 råder det en nollvision i Sverige när det gäller självmord. Men fortfarande dör cirka 1500 personer varje år i självmord.

Åmål har jobbat med suicidprevention i två decennier och har lägst självmordstal i hela Västra Götaland 2023. Se filmen om vårt arbete https://youtu.be/4QXI4zdeF40 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Här kan du få hjälp!

 

Kontakt

Sidinformation

Senast uppdaterad:
9 augusti 2024
Publicerad:
23 augusti 2023