SBA cirkeln - de sju stegen

Ansvarsfördelningen är en mycket viktigt del och sker på olika nivåer. Ansvarsförhållande mellan ägare och nyttjare är en del som måste finnas klargjort i hyreskontrakt eller dylikt. Sedan skall varje nyttjare/verksamhet ha en tydlig ansvarsfördelning så alla (anställda) vet vad deras ansvar är.

När ansvaret tydliggjorts behöver en organisation utformas. Den ansvarige kan inte själv svara för allt brandskyddsarbete. Organisationens storlek och omfattning beror på riskbilden och storleken i verksamheten. I det flesta fall brukar en brandskyddsorganisation om två eller tre nivåer räcka.
Exempelvis:

• Nivå 1 Brandskyddsansvarig (Chef eller den som denne utser)
• Nivå 2 Avdelningsansvarig
• Nivå 3 Anställd
  

Organisationen bör motsvara den dagliga organisation som finns på arbetsplatsen. I annat fall kommer den ansvarige aldrig att fungera vid nödläge.

Varje del i organisationen behöver stöd i sin uppgift. Detta ges via utbildning/information angående sin roll i organisationen samt hur brandskyddet är utformat. Man behöver också få träna i denna roll, tex. genom brand- och utrymningsövning eller genom särskild brandutbildning. För att få kontinuitet i organisationen kan en enkel utbildningsplan tas fram som anger vem som ska ha utbildning /info, när denne ska ha det och hur den ska få det. Övningar av personalen bör finnas med.

För vissa objekt krävs särskilda instruktioner och riktlinjer. Det kan gälla organisatoriska frågor som minimibemanning, utbildning av nyanställda/vikarier eller mer praktiska åtgärder som rökförbud, rutiner för heta arbeten, stängning av branddörrar etc.

En mycket viktig del av brandskyddsarbetet är dokumentationen av såväl det organisatoriska som byggnadsspecifika brandskyddet. I annat fall blir brandskyddsarbetet svårt att förmedla till organisationen och svårt att följa upp. Omfattningen på dokumentationen varierar med objektets storlek och riskbild. Det allmänna rådet anger att: ”Dokumentationen bör beskriva byggnaden och dess brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs och den organisation som finns för brandskyddet samt de förändringar som sker. Dokumentationen bör utföras/sammanställas av personer inom den egna verksamheten som är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs. Vid särskilda behov kan extern hjälp behöva anlitas. ”

Rådet anger också att det för mindre enklare objekt inte behövs någon skriftlig dokumentation om brandskyddet kan kommuniceras på annat sätt.

I de flesta fall kan systemdokumentationen utgöra en pärm med flikar enligt detta avsnitt där man under varje flik kortfattat sammanställer respektive del, exempelvis genom generella rubriker som Syfte/mål, Omfattning, Ansvar och Beskrivning. Under fliken dokumentation av brandskyddet placerar men befintliga relationshandlingar enligt bygglagstiftningen om sådana finns, ritningar/skisser över objektet och dess brandskydd.

En del byggnadstekniska brandskyddsåtgärder bör kontrolleras av såväl egen som extern personal för att säkerställa drift. Exempel på sådana brandskyddsåtgärder och kontrollintervall är:

• Brandlarm (internt 1 ggr/mån, externt var 15:e mån)
• Utrymningslarm (internt 1 ggr/mån, externt var 15:e mån)
• Magnetupphängda branddörrar (internt enligt kontrollplan, externt 1 ggr/år)
• Handbrandsläckare, annan släckningsutrustning (internt enligt kontrollplan, externt 1 ggr/år)
• Rökluckor (internt enligt kontrollplan, externt 1 ggr/år)

Genom införandet av ett kontrollsystem, exempelvis bestående av en uppgjord kontrollplan och en checklista med ett antal kontrollpunkter, säkerställs en systematisk och löpande kontroll av brandskyddet. Exempel på kontrollpunkter är:

• Släckningsutrustning
• Utrymningsvägar/nödutgångar
• Utrymningsplan
• Brandsektioneringar
• Enkel/utökad (el-yrkesman) egenkontroll av el
• Förbandslådor, belysning, utemiljö