Gå till innehåll

Byggnader och platser

Kulturhistoriska byggnader och miljöer visar upp stadens unika charm och historia.

En solig dag vid Åmålsån  i Åmåls centrum

Ett urval av kommunens vackra byggnader och miljöer.

Ljudspåren är hämtade från en webbbaserad applikation om Gamla Staden. Om du vill kan du gå en inspelad rundtur med bild och ljud.

Läs om Vågmästaregården

Gården byggdes av borgmästaren Anders Åberg år 1714.

Vågmästaregården i Åmål

Kvarter: Vågmästaregården 1
Adress: Mellanbrogatan 2

Gården räddades undan branden år 1777 mycket beroende på att huset hade skiffertak.

Anders Åberg blev Åbergska släktens grundare och framträder som stadens förnämsta makthavare under 1700-talet. Genom att utverka Kungl Maj:ts tillstånd att låta Åmål upprätta en våg vid tull- och lastageplatsen vid Byälvens utlopp i Vänern, lyckades han lösa striden mellan Karlstad och Åmål om sjöfarten vid Byälven, en strid som då pågått sedan Åmåls grundläggande 1643.

Två år efter det att byggnaden blev färdig gästades Vågmästargården av arvprinsen av Hessen, senare kung Fredrik I, som blivit skadad i högra låret efter skottlossning vid norska gränsen. Fredrik I bodde i Vågmästargården under en fyra veckor lång tid för tillfrisknande i mars månad 1716. Under hela tiden fanns hans hustru Ulrika Eleonora vid hans sida.

Namnet Vågmästargården har gården fått efter 1800-talets stora personlighet, vågmästaren och stadsfullmäktigeordföranden Petter Larsson (1823-1914), som vid sidan om var industriidkare och skeppsredare.

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om Dahlgrensgården

Dahlgrensgården byggdes upp efter att hela kvarteret hade förintats i branden år 1777.

Dahlgrensgården i Åmål

Adress: Kyrkogatan 15
Kvarter: Kronan Större 3

Det var borgmästare Gustaf Åberg som byggde huset i slutet av 1780-talet.

I november 1788 besökte Gustaf III med sitt följe Åmål sedan det dansk-norska anfallet mot Sveriges västra gräns hade hejdats och gästade då Dahlgrensgården.
Under fyra veckor blev staden besatt av omkring 700 dragoner och infanterister samt 100 trosshästar. Kungen hade sitt logement på övre våningen i borgmästare Gustaf Åbergs nybyggda hus vid torget.

Efter Gustaf Åberg död 1826 sålde de efterlevande gården till f d bruksförvaltaren vid Forsbacka järnbruk, Jan Magnus Dahlgren. Det är han som givit namnet till gården. Jan Magnus Dahlgren tog initiativ till bildandet av Åmåls Sparbank 1836 och bankens första lokal var i Dahlgrensgården. När banken firade sitt 100-årsjubileum 1936 reste man en minnesvård på hans grav på norra kyrkogården.

I Dahlgrensgården föddes den 29 januari 1856 professorn och filosofen Vitalis Norström. Som allmän kulturfaktor inledde Norströms filosofi en ny epok i svenskt andeliv. Ett erkännande av hans insats kom också med hans inval i Svenska akademien 1907.
För Åmålsborna är byggnaden också känd under namnet Reimarska Huset efter läkaren Albin Reimar som hade sin mottagning här under många år.

Byggnadsminne 1978.

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om Lilliestiernska gården

Gården byggdes på 1780-talet av handlanden och brukspatronen Johan Åberg, som levde 1750-1813.

Lilliestiernska i Åmål

Adress: Kyrkogatan 19
Kvarter: Kronan Större 1

Johan Åberg var sonson till borgmästare Anders Åberg, åbergska släktens anfader.

Namngivaren till gården, August Edvard Lilliestierna, bodde inte här förrän långt senare. Han hade varit major men blev postmästare i Åmål 1843 och verkade fram till 1874. Samma år skrev han sin bok ”En åttioårings minne”, som gavs ut i ny upplaga av Provinstidningen Dalsland år 1978.

I den Lilliestiernska gården hade Åmåls Elementarskola för flickor sina lokaler mellan åren 1883-1897.

Fastigheten är nu i privat ägo.
Byggnadsminne 1978.

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om Waldenströmska huset

Gården byggdes 1795 av handskmakaren Lars Lindbäck och är en av vårt läns bäst bevarade hantverksgårdar, med dess för trästaden typiskt faluröda gårdsmiljö och vita fasad mot gatan.

Waldenströmska i Åmål

De röda uthuslängorna har inrymt saltbod, garveri och stall. Namngivaren till gården, som bodde här under något år långt senare, var stads- och regementsläkaren Herman Otto Waldenström (1837-1908).

En gång i tiden ägdes gården av vågmästaren och stadskassören L D Larsson, som levde åren 1798-1846. Han var far till en av 1800-talets stora personligheter i Åmål, vågmästaren och stadsfullmäktigeordföranden Petter Larsson.

Fastigheten är nu i privat ägo.
Byggnadsminne 1978.

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om Hantverksföreningens hus

Fastigheten byggdes på 1840-talet av brukspatronen Johan (Janne) Åberg, som på sin tid var stadens förmögnaste borgare.

Hantverksföreningens hus i Åmål

Adress: Södra Ågatan 11
Kvarter: Liljan Mindre 3

Åberg var till hälften ägare i Gustavfors Järnbruk i Dalsland och hade även andelar i några värmländska järnbruk. Han var också ägare av lantgårdarna Sjövik och Kasenberg. Åberg var känd som stor donator och skänkte stora belopp till stadens fattiga. Men Janne Åbergs rikedom tog slut. Felspekulationer, stora borgensåtagande, olyckliga konjunkturer gjorde honom till sist utblottad och han gick i konkurs 1864. Janne Åberg avled 1877 och han ligger begravd på Åmåls norra kyrkogård, under en stor gravsten formad som en runsten. Efter konkursen gick åbergshuset olika öden till mötes.

Fastigheten köptes av Åmåls Sparbank som flyttade sin verksamhet dit. Nya Wermlandsbanken delade en tid banklokal med Åmåls Sparbank. Posten och Åmåls rull-föreningsbyrå har också varit hyresgäster.
Åmåls Industri och Hantverksförening var under många år ägare av fastigheten.

Idag är Åmåls kommun ägare av huset. I det gamla brännvinsmagasinet i den röda uthuslängan har olika hantverkare försäljning av sina alster. Byggnaden har även kallats Plantaget eller Åbergsgården.

Byggnadsminne 1978.

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om Åmåls stadshotell

På tomten där Åmåls Stadshotell står idag har det brunnit tre gånger.

Stadshotellet i Åmål

Adress: Kungsgatan 9
Kvarter: Liljan Mindre 19

Första gången var när norska trupper besökte den blott 2-åriga staden den 12 januari 1645 och härjade och brände.

Andra gången var natten mellan 25 och 26 april 1809 då kommersrådet Bengt Norströms hus brann ner till grunden. Norström byggde sedan upp huset igen, som år 1848 övertogs av källarmästare Anders Peter Björlin. Björlin ändrade om fastigheten till stadshotell (gästgiveri), med stora entrén vänd mot Södra Ågatan och Plantaget.

Tredje gången gillt var onsdagen den 15 januari 1902. Såväl hotellet som det intilliggande s.k. Hammarsgården på tomt nr 38, blev till aska.

Första spadtaget till nya stadshotellet togs 4 november 1902. I Åmål fanns ännu inte elektriskt ljus på den tiden. Hotellkommittén beslutade att man skulle sätta in acetylengasbelysning i alla utrymmen. Drygt 1,5 månader efter inmonteringen, den 29 november 1904, exploderade acetylenverket. Invigningen av Åmåls nya stadshotell fick skjutas på framtiden. Den 3 april 1905 kunde så hotellet öppnas.

Stadshotellet är byggnadsminnesförklarat.

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om Bergska huset

Byggnaden utgör ett bra exempel på den låga träbebyggelse som var förhärskande i Åmål under 1700- och 1800-talen.

Bergska huset i Åmål

Adress: Kyrkogatan 20
Kvarter: Liljan Större 8

Timrat hantverkarhus i ett och ett halvt plan med skiffertak. Uppfört under 1800-talets första hälft. Trapphuset påbyggt senare.

Huset ligger vid det som var utkanten av staden Åmål i början av 1800-talet. Stadsgränsen följde kvarteret Liljan Större norra gräns vid nuvarande Hjeltegatan.
Tomten var från början på 600 kvadratmeter, men är numera kraftigt avstyckad.

Huset är uppkallat efter en lokförare Axel Georg Berg, som bodde i huset mellan åren 1926-1986.

Fastigheten är nu i privat ägo.

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om Kronan

Fastighetens ägare brukspatron Anders Åberg gifte sig 20 maj 1814 med Ebba Sofia Nauclér från Brunskog och paret bosatte sig i stadens första kvarter.

Kronan i Åmål

Adress: Södra Ågatan 2
Kvarter: Kronan större 5

Troligen byggdes huset till det då nygifta paret. Anders Åberg dog 1838 och sonen Gustaf Åberg övertog huset, och bodde där med sin familj. Gustaf Åberg dog 1890 och fastigheten såldes till handlanden Anton Johan Gustaf Weinberg.

Elementarskolan för flickor flyttade in 1897. Flickskolan startade sin verksamhet 1880 i den s.k. Sigerudsgården, som låg vid den gamla brandstationen. År 1883 flyttade skolan till Lilliestiernska, för att 1897 installeras i huset i kv. Kronan större. Skolan lades ned 1908 och förenades med läroverket, som blev samskola. Kronan såldes till stadens församling för 11.000 kr, men övergick senare i folkskolans ägo. Där inrättades provisoriska skollokaler mellan åren 1911-1921 för de trångbodda folkskoleeleverna. Skolan kallades då Nedre skolan. 1922 köptes huset av Rålins orgelfabrik, som behövde bostäder åt sina anställda.

Under en lång period har Kronan varit barndaghem.
Numera renoverad och interiört ombyggd till lägenheter.
Byggnaden är till sitt yttre välbevarad och tidstypisk och ansluter väl till den övriga 1700- och 1800-talsbebyggelsen.

Byggnadsminne 1978.

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om Engersgården

I närheten av Åmåls gamla kyrka ligger Ekmansgården/Söderbergsgården/Engersgården, byggd av borgmästaren Anders Ekman.

Engersgården i Åmål

Adress: Södra Ågatan 3
Kvarter: Flaggan 2

Han byggde fastigheten på samma grund där han tidigare haft sin bostad och som förintades i branden 1777. I den första byggnaden fick Ekmansgården ett kungligt besök den 21 november 1772. Det var Gustaf III, som på sin Eriksgata genom de västra provinserna gästade Åmål och dess borgmästare. Det besöket gjorde Ekman - tidigare mössa och kungamotståndare - till rojalist.

Anders Ekman blev stadens borgmästare 1759, bara 24 år gammal. Han blev sedermera stadens ombud vid fyra riksdagar samt kommerseråd. Förutom hans samhälleliga insatser kan även nämnas att han var morfar till den berömda författaren och skalden Anders Fryxell. Anders Ekman avled 1791.

Ekmansgården bytte så småningom namn till Söderbergsgården. År 1901 köptes nämligen gården av det nygifta paret fältläkaren Arthur Söderberg och hans hustru Anita. Idag ägs Söderbergsgården av köpman Per Enger. Vid slutet av 1940-talet lät Per Engers far, disponent Yngve Enger, renovera gården. Gården kallas idag Engersgården.

Byggnadsminne 1978.

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om Gamla kyrkan

Åmåls äldsta byggnad Gamla kyrkan är från 1669. Kyrkan ligger på samma plats där en medeltida kyrka låg.

Gamla Kyrkan i Åmål

Den medeltida kyrkan var troligen en s k stavkyrka av trä. En bevarad dopfunt, som i dag används i Åmåls nya kyrka, har daterats till 1200-talet och säger oss att medeltidskyrkan kan ha tillkommit vid den tiden. Gamla Kyrkan förlorade sitt torn under en storm 1754 och detta återuppfördes aldrig.

Då Åmåls nuvarande kyrka stod färdig 1806, såldes den gamla kyrkan till en privatperson. Efter försäljningen kom kyrkan att användas som magasinslokal. Några år senare fick man rätt att släppa in sina kreatur på den medeltida kyrkogården. Man började då också bortföra gravhällar att användas som trappsteg och spishällar i olika byggnader. Ett sådant exempel är den gravhäll som idag finns placerad i mittgången framför scenen i Gamla kyrkan. Den anträffades som övre trappsteg i det Brantenbergska huset.

Gamla kyrkan renoverades dock 1968 och invigdes den 19 oktober 1969 som sommarkyrka och konsertlokal.

För att tydliggöra byggnadens nuvarande funktion fick den gamla kyrkan 2010 ett nytt namn: Kulturmagasinet. Namnet Gamla Kyrkan återtogs 2018.

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om Brantenbergska huset

År 1846 byggde färgaren Robert Brantenberg sitt hus nere vid hamnen.

Brantenbergska i Åmål

Adress: Hamngatan 6
Kvarter: Kronan Större 5

Brantenbergska huset var alltså privatbostad från begynnelsen, men förvandlades senare till orgelfabrik. A G Rålin, som var självlärd, konstruerade 1885 en orgel, varefter han åkte över till Amerika för att lära sig orgeltillverkning. Han återkom 1892 och startade A G Rålins Orgel- och Pianofabrik i det Brantenbergska huset där verksamheten fanns kvar till 1901. Därefter uppfördes en ny fabriksbyggnad i tegel intill det Brantenbergska huset.

A G Rålin avled 1906. År 1933 övertogs verksamheten av De Förenade Pianofabrikerna i Arvika, som flyttade tillverkningen dit. I den stora fabriksbyggnaden var under många år Engers skjortfabrik, liksom flera småföretag, inrymda. Fabriksbyggnaden revs 1983.

Brantenbergska huset renoverades, målades gult och byggdes om till privatbostäder 1982, efter att tidigare ha använts till kontors- och magasinslokaler.
Husets stil ansluter helt till 1800-talets högreståndsarkitektur och ingår som en viktig del i miljön utmed motorbåtshamnen.

Byggnadsminne 1978

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om Hamngatan 4

Väster om Brantenbergska huset ligger en fastighet med adress Hamngatan 4.

Hamngatan 4 i Åmål

Adress: Hamngatan 4
Kvarter: Kronan större 4

Huset uppfördes av virkeshandlaren och skeppsredaren Gustaf Andersson år 1901 och byggt av utsökt, handplockat trävirke. Fastigheten, med sina små snickeridetaljer på husväggarna, är ett exempel på sekelskiftets påkostade panelarkitektur. Den handhuggna stenfoten är ett lysande exempel på skickligt stenhuggeriarbete.

Huset har en lång historia: redaktör Wilhelm Rahmn, som efter branden 1901 haft sin officin i gamla rektorsbostaden, flyttade sitt tryckeri till Hamngatan 4. Här trycktes ”Åmåls-Posten” i 2 år, tills dess att hans nya tryckeri stod färdigt i det 1904 uppförda Rahmnska huset vid Torggatan 2.

Sedan dess har Hamngatan 4 varit bostadshus. År 1922 tillkom den södra utbyggnaden. I mitten av 1940-talet sålde Gustaf Andersson sin fastighet.

Fastigheten är nu i privat ägo.

Klicka på PLAY för att spela upp ljudspåret.



Läs om stadsparken Plantaget

Plantaget är Åmåls stadspark som efter en omfattande ombyggnad återinvigdes våren 2017

Plantaget i Åmål

Härliga planteringar, gångstråk, skulpturer och lekpark.
Platsen där Plantaget idag ligger fanns tidigare stadens handelsplats. Här låg de mest förnämsta bostadskvarteren i Åmål. År 1777 brann hela området, förutom Vågmästargården, ner. Sedan dess har området undgått alla bränder som härjat i Åmål. Plantaget och byggnaderna runt parken är idag en av landets bäst bevarade 1700-talsmiljöer.

Läs om Kungsberget

Mitt i centrala Åmål ligger Kungsberget.

Pergola på Kungsberget

En utsiktsplats och park med en vacker vy över staden. På berget ligger även Kungsbergskyrkan som tillhör Åmåls Missionsförsamling.

Galgåsen

1600-talet låg stadens galge ett stycke uppför åsens norra sluttning och en bit längre bort stod spöpålen. Efter att redskapen flyttas dit fick åsen benämningen Galgåsen. Detta var en väl vald plats för en straff- och avrättningsplats, för alldeles vid åsens fot, i ett område som kallades Sann eller Sandlyckan, låg "Åhmula backe" - Åmåls marknadsplats sedan medeltid.

Kungsberget

Under mitten av 1800-talet förvandlades platsen till en park. Eftersom berget hade blivit en sevärdhet i och med den resta Kungsstenen föreslogs det lämpligare namnet "Kungsberget". 1948 restes även en sten över de soldater som stupade i 30-åriga kriget.

Läs om de kulturhistoriska byggnadsinventeringar som gjorts

En kulturhistorisk byggnadsinventering utfördes 1997 samt 2003.

Vyn från torget  i Centrum mot Vågmästaregården

Inventeringarna finns att ladda ned på Samhällsbyggnadsförvaltningens sida.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
8 mars 2024
Publicerad:
15 februari 2024